Rickull är beläget vid Estlands nordvästra spets, där Östersjön möter Finska Viken. Området är mycket vackert med milslånga sandstränder och doftande tallskogar. Rickull, som ofta även stavas Rikull eller Rickul var som nästan helt svenskspråkigt den mest svenskspråkiga delen av Nuckö socken. Den svenska bebyggelsen härstammar troligtvis från tidig bronsålder. I Rickulls kommun bodde 1934 1.582 svenskar och 71 ester och övriga. Tidigare kallades området för Eyland (jämför Åland, Öland). Befolkningen i Rickull livnärde sig främst på jordbruk, sjöfart och skeppsbygge. Såväl till Finland och Sverige exporterades fisk, potatis och äpplen, och skepp byggda i Rickull såldes i Reval, Helsingfors, Åbo, Stockholm och andra hamnstäder. Tiden kring andra världskriget innebar en katastrof för folket i Rickull. Den allra största delen av Rickulls befolkning flydde över havet till Sverige. Estland och Rickull blev nu en del av Sovjetimperiet, och alla kontakter med omvärlden skars av. Rickull förklarades som sk. spärrzon, besök till området tillåts inte och stränderna blev förbjudet område att vistas i. De svenskar som stannat kvar i Rickull eller återvänt hem från krigsfånglägren fick nu leva bland ett främmande folk från östra Estland och Ingermanland. Under de följande deportationerna, fängslandena och införandet av det socialistiska systemet med kolchoser (kollektivjordbruk) lades de flesta byar i ruiner. Bara några enstaka byar bevarade delar av sin ursprungliga miljö. Att vara svensk sågs inte med blida ögon av ryssarna, och svenskar fick inte utöva yrken som hade med sjöfart att göra då de sågs som opålitliga. Först i slutet av 1980-talet lättade förtrycket. Sovjetimperiet började knaka i fogarna, gränszonen upphävdes och Rickullsvenskarna och deras ättlingar kunde åter besöka sin hembygd. 1988 ordnades de första hembygdsdagarna, och 1989 kom svenskundervisningen åter igång. 1990 grundades Nuckö Gymnasium med undervisning i svenska. I dagens Nuckö Kommun (sammanslagen av före detta Rickull, Nuckö och Sutleps kommuner) bor cirka 900 invånare, varav ungefär 6%25 betraktar sig som svenskar. Befolkningen sysselsätter sig till största del med jord- och skogsbruk. Paradoxalt nog har den under så många år stängda gränszonen haft den positiva konsekvensen att Rickull idag har ett överflöd av orörd natur med fina badmöjligheter. Rickull är kanske den av Estlands svenskbygder där mest positiv framtidstro råder. Relationerna till de nya invånarna är mestadels bra, många återvändande svenskar har byggt sig nya hus i det vackra kustlandskapet, och framförallt under sommarhalvåret rör sig åter många svenskar i området.